Dold småelektronik – Fortsatt sorteringsutmaning

O

Oförmågan att sortera avfall rätt är ett stort miljöproblem. Småelektronik tillhör den grupp avfall som ofta hamnar där det inte skall. En lösning på problemet, som flera kommuner och renhållningsbolag upptäckt, är separata kassar för just småel.

Elektronikprylar är något vi gärna byter ofta, men elektronikbranschen kräver stora mängder naturresurser. Genom att köpa begagnat och laga vår trasiga elektronik för att förlänga livet på den, kan vi göra stora klimatvinster.
Den snabba teknikutvecklingen i kombination med billigare teknikprylar gör att vi konsumerar allt mer elektronik. Enligt en rapport som togs fram på uppdrag av Naturvårdsverket använder vi minst 160 kg elektriska och elektroniska produkter per person och år i Sverige.
I takt med att våra maskinparker i hemmen växer, ökar även vårt elektronikavfall. Elavfall är den snabbast växande avfallsströmmen i världen. Enligt El-kretsen genereras cirka 45 miljoner ton elavfall varje år i världen. Mycket av det som slängs hade kunnat få nytt liv. Och mycket av det som slängs – slängs fel. Batterier exempelvis – som ska lämnas i specifika batteriholkar.

Anna Höglund jobbar på Inrego, vars affärsidé är återanvändning av datorer, mobiler och andra IT-produkter. Det betyder att de tar hand om företags gamla IT-produkter när de byts ut.
– Att förlänga livslängden på IT-produkter ger konkreta hållbarhetsvinster, för miljön, samhället och rent ekonomiskt. Skolsektorn är en av de största köparna av begagnad IT och för många skolor är andrahandsmarknaden en förutsättning för att kunna förse eleverna med datorer överhuvudtaget, säger Anna Höglund.

Det är viktigt att inte låta IT-produkter bli liggande i förråd, utan se till att de tas om hand. Det bästa är förstås om de kan användas längre. Inrego kunde återanvända 95 procent av alla datorer man tog hand om förra året.
– Det är bra att tänka på att vårda sina saker, så att de bibehåller ett högt värde. Om man inser att produkten inte är skräp efter tre år, utan faktiskt har ett värde, kanske man också hanterar den på ett annat sätt, säger Anna Höglund.
Vad är elektronikavfall?
– Alla saker som har sladd eller drivs med batteri. Elavfall kan innehålla ämnen som är skadliga för miljön och människan och får därför inte slängas tillsammans med de vanliga soporna.

Dold småelektronik hamnar lätt i restavfallet
Allt fler produkter innehåller någon form av elektronik som lätt hamnar i restavfallet istället för i elavfallet där det hör hemma. Oftast därför att vi inte ser det som elektronik, har ont om plats att sortera i hemmet eller att miljöstationen ligger för lång bort. Exempel på detta är leksaker, kontroller, brandvarnare, verktyg med mera.

Profilkassar tar fram sorteringskassar som ämnar göra det enklare att sortera saker som småel, ljuskällor och batterier rätt. Kassarna används av bland annat kommuner och renhållningsbolag där slutanvändarna som sorterar sitt avfall enklare kan göra rätt val. Sorteringskassen tillverkas i valfri storlek och antal fack så den passar slutändamålet.

Läs mer om Sorteringskassen HÄR.

Fem av de vanligaste felen svenskar gör vid sopsortering

FEL 1
Att slänga glödlampor, dricksglas, speglar och porslin i glasåtervinningen. Dels är det inte förpackningar, dels blir det återvunna glaset av sämre kvalitet när flaskor och glasburkar blandas med annat glas. Men det krävs lite ansträngning för att sortera de här sakerna rätt: Glödlampor är elavfall och tas emot på särskilda stationer eller i butiker som säljer elutrustning.

FEL 2
Att slänga kuvert i tidningsinsamlingen. Ett kuvert räknas faktiskt inte som förpackning, och det är bara förpackningar som samlas in på återvinningsstationerna. Men det stora problemet är att klistret på kuverten slammar igen de maskiner som används vid återvinningen. Kuvert ska istället slängas med vanliga brännbara hushållssopor.

FEL 3
Att slänga tidningar som är för gamla. Jo, tidningar kan faktiskt bli för gamla för att återvinnas. Efter ungefär tre månader har trycksvärtan torkat och då är pappret för gammalt för återvinning. Samma gäller tidningspapper som gulnat i solen.

FEL 4
Att inte lämna tomma sprayflaskor till återvinning. Det går utmärkt att lämna sprayflaskor (som innehållit till exempel hårspray) i metallåtervinningen. Men då måste de vara pys-tomma. Det betyder att det inte kommer något mer ur flaskan eller burken när man trycker på sprayknappen.

FEL 5
Att ge upp sorteringen när förpackningar är gjorda av olika material. De flesta förpackningar går att sortera, men det är inte alltid lätt att förstå hur. Grundregeln är att förpackningen sorteras efter den del som väger mest. En kartong med en liten plastdetalj på ska alltså sorteras som kartong.
Du ska aldrig behöva använda verktyg för att få isär förpackningen.

Källa: FTI AB

Recommended Posts